Hög bentäthet risker

Sekundärprevention genom systematisk och strukturerad identifiering inom ramen för en frakturkedja och med hjälp av en frakturkoordinator osteoporoskoordinator syftar i första hand på att snabbt hitta och initiera förebyggande åtgärder hos de som nyligen genomgått en fraktur, inte minst för att dessa har en mycket hög risk för nya frakturer inom bara något år. Exemplen i tabell 1 visar också att fraktur och kortison tillhör de starkast riskfaktorerna medan rökning spelar mindre roll.

Eftersom förekomst av kotfrakturfraktur kraftigt ökar risken för framtida fraktur bör VFA ingå som rutin för de flesta patienter vid DXA-mätning. Kvantifiering av risk kan göra med olika verktyg, där FRAX är det mest använda. Detta gäller tex äldre patienter med kotkompression, höftfraktur eller som ska få kortisonbehandling i hög dos och äldre patienter med fraktur i kombination med andra riskfaktorer.

Vid en initial riskvärdering behöver FRAX kompletteras för att täcka särskilt fallbenägenhet och annan sjuklighet. Det betyder att patienterna kommer in i sjukvården via olika vägar; genom ortopedisk akutklinik, primärvården där man upptäcker riskfaktorer eller via annan specialitet på grund av sin grundsjukdom. Mätning med central DXA utförs i ländrygg och i höft. Vid en skattning av risk bör man därför väga in om patientens samlade riskbild ökar eller minskar den uppskattade risken med FRAX 2.

I de flesta fall har patienten låg benmassa pga. Låg bentäthet mätt i höften ökar dock den relativa risken för framtida höftfraktur med 2,6 per SD. Osteoporospatienter finns inom de flesta specialiteter men framförallt inom allmänmedicin, ortopedi, geriatrik, endokrinologi och reumatologi. Inom alla grupper kan finnas patienten som har en underliggande orsak till osteoporos, dvs sekundär osteoporos.

Eftersom DXA-mätningen tillsammans med övriga riskfaktorer skall ligga till grund för en uppskattning av patientens frakturrisk bör information om riskfaktorer för fraktur ingå i remiss till DXA-mätning.

DEXA-mätning: Allt du behöver veta

I regel görs uppföljande mätningar tidigast efter två år och inte tätare än vart annat år, p. Typiska osteoporosrelaterade frakturer är fraktur i handled, överarm, bäcken, höftled och kota. I många fall har patienten uppenbart hög frakturrisk och behandling är tydligt motiverad. Resultatet ger ett utgångsvärde för ställningstagande till behandling, val av behandling samt för uppföljning av behandlingseffekt. FRAX kan användas utan eller med bentäthetsvärde från lårbenshals 1.

Bentäthetsmätningen ska bara göras om det påverkar den fortsatta handläggningen såsom val av behandling eller behandlingslängd. Sänkt bentäthet med en standardavvikelse (SD) vid valfri mätlokal ökar den relativa risken (RR) för någon form av framtida fraktur med 1,5. T-score utgör alltså här underlag för diagnos och för behandlingsindikation. För postmenopausala kvinnor och män över 50 år ges svar i T-score uttryckt i standarddeviationers skillnad mellan patientens värde och unga friska kvinnors medelvärde.

Ange i remissen kända frakturer eller operationer i mätområdena. Vid annan osteoporosfraktur och låg bentäthet samt FRAX > 20 % föreligger behandlingsindikation och vid FRAX över 30 % föreligger en hög prioritet för utredning och behandling. Andra benämningar kan också vara osteoporosfraktur, lågenergifraktur, fragilitetsfraktur eller benskörhetsfraktur. Vid oväntat låg benmassa eller oförklarliga frakturer utvidgas utredningen med ledning av anamnes, status och basala labprover för att utesluta eller diagnosticera sekundär osteoporos, se nedan.

Kan man bli frisk från osteoporos En bentäthetsmätning visar om du har benskörhet.

Bentäthetsmätning resultat En viktig åtgärd för att minska risken för benbrott är att minska risken för fall.

Osteoporos smärta Det har slagits fast att hög ålder och minskad bentäthet (BMD) är viktiga riskfaktorer för osteoporos, då de har ett direkt och starkt samband med frakturrisk.

Bentäthet normalvärde patienter som inte haft någon fraktur men som har låg bentäthet och därmed hög risk att så småningom få en första fraktur.

Laboratorieutredning utförs för att inte missa en okänd bakomliggande sjukdom, samt för att utvärdera njurfunktion och serum kalcium och D-vitaminstatus inför val av behandling. Om man bedömer att uppföljande mätning inte kommer påverka insatt behandling och om följsamheten är god kan uppföljningstiden förlängas. FRAX har begränsningar och tar bland annat inte hänsyn till frakturtyp t.

Diagnostik, risk och indikation för behandling av osteoporos

Oväntat låg benmassa indikerar även behov av en eventuell utredning avseende sekundär osteoporos, se nedan. I andra fall är indikationen för utredning och behandling inte lika tydlig. Den stora gruppen av patienter som är viktigast att utreda för misstänkt osteoporos är de som redan har råkat ut för en första osteoporosrelaterad fraktur, nyligen eller tidigare, för att minska risken för nya frakturer.

Likaså kan man avstå från uppföljande mätning hos äldre patienter med god följsamhet om det inte påverkar fortsatt behandlingsindikationer eller behandlingavslut. FRAX-risken är starkt beroende av ålder vilket exemplifieras i tabellen. Riskvärderingen måste vara individuell och ta hänsyn till patientens hela riskprofil. Fracture Risk Assessment Tool, FRAX en webbaserad riskkalkylator för beräkning av absolut risk för höftfraktur och osteoporosfraktur kot-, underarms-, höft- eller skulderfraktur.

Vid upprepad mätning ska svaret alltid innehålla information om det skett en signifikant förändring av bentätheten sedan föregående mätning eller inte. Primärprevention syftar till att identifiera och behandla de som ännu inte haft någon fraktur, det kan vara svårare och bygger på att man känner till och frågar om riskfaktorer men är särskilt viktigt när det gäller de med andra sjukdomar som är kopplade till hög risk.

Måttliga och uttalade kotkompressioner inom området Th6-L4 kan i de flesta fall identifieras med god precision med hjälp av DXA-maskinen med patienten i sidoläge, s. Det innebär att särskilt ålder och genomgången fraktur spelar stor roll. En annan stor patientgrupp är de som är aktuella för behandling med kortison peroralt. I ett gränsfall för behandling baserat på FRAX, bör förekomst av någon eller flera av riskfaktorerna ovan väga över för beslut om behandling.

Kvinnor över 75 år med osteoporosfraktur, men utan andra riskfaktorer, har över 30 % frakturrisk enligt FRAX. FRAX kan användas hos män och kvinnor år gamla, men uppskattningen av frakturrisken är beräknad på behandlingsnaiva individer och avspeglar sannolikt inte en korrekt risk om personen har eller har haft behandling med osteoporosläkemedel. Kortare intervall kan användas vid t. För övriga patienter ges svaret i Z-score uttryckt i standarddeviationers skillnad mellan patientens värde och ålders- och könsmatchades medelvärde.

Med osteoporosrelaterade frakturer menas frakturer som oftast uppstått vid låg belastning såsom fall i samma plan eller vid annan låg energi, men det är bättre att vara inkluderande eftersom energinivån kan vara svår att skatta. Bentätsmätningen ger ett utgångsvärde, vilket är särskilt värdefullt och nödvändigt om man förväntar sig att uppföljande mätningar kan bli aktuella.