Är kokosfett bra för kolesterolet
I ett sådant fall tycker Mai-Lis Hellénius att matlagning med kokosolja kan rymmas i en bra kost. Palmolja är inte alls nyttigt och smör är också ett av våra mest onyttiga livsmedel, eftersom det innehåller mycket mättat fett och transfett. Kakor blir krispiga och pajskalen frasiga och kokosfett är därför ett välkommet alternativ för veganer eller mjölkallergiker som inte kan äta smör. Kallpressad kokosolja är ofta ekologisk och kostar minst tre gånger så mycket som det härdade kokosfettet.
Kokosolja innehåller visserligen mer mättat fett än smör 90 procent mot 50 procent i smör men med en något mindre skadlig sammansättning. Det är ganska skrämmande. Laurinsyran i kokosoljan kan visserligen öka det goda kolesterolet i blodet, liksom andra mättade fetter, men kokosolja i sin helhet ökar det onda kolesterolet ännu mer. Mättade fetter ökar risken för sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdom, demenssjukdomar och diabetes.
Däremot får veganer ofta i sig bra fett från nötter och olja. Eftersom kokosfett liksom smör är fast i rumstemperatur, har det liknande matlagningsegenskaper som smör. Det finns artiklar på nätet som påstår att kokosolja minskar risken för alzheimer och diabetes, när det i själva verket är precis tvärtom. MCT-fett är lätt för kroppen att utnyttja som energi och det kan hjälpa till att öka det goda kolesterolet (HDL) vilket är bra för hjärta och kärl.
Kokosfett är värmetåligt. Och allt oftare syns kokosolja i hälsomedvetna recept som i smoothies eller rawfoodbars. Men kokosfettet består av ungefär 90 procent mättat fett, just den typen av fett som vi bör äta mindre av enligt vetenskapliga rekommendationer. Ett skäl till att kokosolja lyfts fram just nu kan vara att allt fler söker vegetariska alternativ och vill byta ut smör mot annat fett. Risken är att de mättade fetterna tränger ut de nyttiga fettsyrorna som vår kropp behöver.
brukar kallas det ”onda kolesterolet” och HDL brukar kallas det ”goda kolesterolet” (10).
Forskare: Kokosolja är inte så nyttigt som man tidigare trott
Enligt Mai-Lis Hellénius är det liten skillnad i nyttighet mellan kallpressat eller härdat kokosfett. Fettet tål upphettning, vilket gör det bra att steka och fritera i. Men inte i kokosfettet. Levern är det enda organ som kan göra sig av med kolesterol. Alla tre påverkar celler och muskler negativt. Kakor blir krispiga och pajdegar blir frasiga. Kokosoljan har mjuk, fast form och tydlig smak av kokosnöt medan kokosfettet är något hårdare än kallt smör och nästan smak- och luktfritt.
Kokosfett däremot, passar bra in i trenden med rawfood och exotiska råvaror. Dessutom kan kokosolja, precis som andra oljor, mjuka upp torr hud, göra frissigt hår blankt och användas som massageolja. Kokosoljan tål också att hettas upp utan att påverkas och går bra att fritera i, eller ge en fin stekyta till exempel till pannkakor där smaken av kokos blir extra krydda. Men det beror ju på vad man jämför med. Det kolesterol som inte används transporteras med HDL till levern.
Kokosolja – uselt för hälsan
Olivolja och rapsolja känns inte längre nytt och trendigt. De som är uppvärmda är alltid mer oxiderade och det är inte bra. Det mättade fettet i kokosoljan består till största delen av palmitinsyra, laurinsyra och myristinsyra.
Den kan användas för att mjuka upp torr hud, som massageolja, hårinpackning eller nagelbandskräm. De silverfärgade paketen med kokosfett som man använder till ischoklad har numera fått sällskap i livsmedelsbutikerna av burkar med betydligt dyrare, ekologisk, kallpressad kokosolja. De här fettsyrorna har negativ påverkan på kroppen, säger Mai-Lis Hellénius. Man kan inte utifrån den forskning som finns påstå att det är ett nyttigt fett.
Kroppen är bra på att själv kontrollera kolesterolmetabolismen (9). Essentiella livsviktiga fettsyror finns till exempel i rapsolja, olivolja och i fisk. Pendeln svänger så kraftigt i Sverige och budskap sprids blixtsnabbt, vare sig de är vetenskapliga eller inte. Vad svarar du då på frågan om kokosfett är nyttigt? Härdat kokosfett är smak- och luktfritt. Men den som till exempel är vegan och alltså inte äter några mejeriprodukter får inte i sig så mycket mättat fett den vägen.
Enligt Mai-Lis Hellénius har alla de senaste årens stora studier och forskningsgenomgångar kommit fram till att vi bör byta ut det mättade fettet mot omättat och fleromättat fett. Vi svenskar är väldigt snabba när det gäller att ta till oss nya hälsotrender, och idéer sprider sig snabbt via sociala medier. Mättat fett spelar större negativ roll för för hjärt-kärlsjukdom, alzheimer och diabetes än vi trodde för 10—20 år sedan, säger hon.
Det betyder att det inte oxiderar så lätt vid upphettning vilket mer omättade fetter gör vid för höga temperaturer. I långa listor beskrivs fördelarna för allt från hjärthälsa till vikthållning. Mai-Lis Hellénius är också överläkare på Livsstilskliniken på Karolinska sjukhuset och under det senaste året har hon hållit en mycket välbesökt utbildning runt om i landet för sjukvårdspersonal om fetter och hur de påverkar hälsan.
Tillsatsfritt ligger helt rätt i tiden. Palmitinsyra har bland annat negativ påverkan på hjärnan och insulinregleringen och är inflammationsframkallande.