Periodiska systemet grupper valenselektroner

Sönderdelning av natrium­väte­karbonat Hemlaboration: Gasutveckling i en sockerkaka Spädning och blandning av lösningar Framställning av blyjodid Syror och baser Demo: Framställning av kolmonoxid ur myrsyra Öppen laboration: Hur användbar är gurkmeja som syrabas-indikator? Reduktion, Signifikanta mätningar, Kausalitet och korrelation Vetenskapliga teorier Samhället och vetenskapen Två perspektiv på vetenskap: Positivism och hermeneutik Framtidens vetenskap Fördjupningsuppgifter Fördjupnings­arbete: Paradigm­skiften Presentation av en natur­veten­skaplig nyhet Gamla prov Instuderingsfrågor i Vetenskapsteori Prov i Forskningsmetodik Prov i Forskningsmetodik Magnus del Prov i Forskningsmetodik Prov i Forskningsmetodik Pedagogiska resurser på nätet Life Science Kursscheman Kursschema Life Science p2 Kursschema Life Science p1 Lektioner Introduktion till Life Science Grundläggande organisk kemi 1: Kolväten, strukturisomeri, alkoholer, tioler, etrar, arener, aminer, karbonylföreningar Grundläggande organisk kemi 2: Karboxylsyror och karboxylsyrederivat Analytisk kemi: IR-spektroskopi Bakterier 1: Sterilteknik.

Beroende på vilken definition man använder sig av, blir lite olika ämnen halv-, hel- och icke-metaller. Mikrobiologins historia. Excel Vad händer när man bakar en sockerkaka? Schismen om uralstringen. Entalpi Hur vet man om en reaktion är exoterm eller endoterm?

Periodiska systemets uppbyggnad

Valenselektroner. I det periodiska systemet finns grupper och perioder, där grupperna anger antalet valenselektroner. Hur bakterier är släkt med andra organismer. Hess' lag Gy Entropi. Exempelvis har alla ämnen i grupp 1 en valenselektron. Atommassa, molekylmassa och formelmassa Substansmängd, molmassa och massa Stökiometri: Massan bevaras Ekvivalenta substans­mängder och massor Kristallvatten Beräkning av ett ämnes kemiska formel Från empirisk formel till molekylformel Kvantitativ analys Lösningars halt Spädning av lösningar Utbyte Begränsande reaktanter inaktuella Tre faktorer som påverkar gastrycket.

I valensskalet (det yttersta elektronskalet som innehåller elektroner) finns det 8 eller färre elektroner. Atomens byggnad Demo: Enkel spektroskopi av ljus från lysrör och från solen Undersökning av lågfärger Övning - Isotoper, elementarpartiklar etc Periodiska systemet Demo: Helium- och väteballonger Demo: Alkalimetaller i vatten Demo: Den hoppande natriumbiten Jämförelse av reaktiviteten för magnesium Mg och kalcium Ca Öppen laboration: Vad bildas när magnesium reagerar med saltsyra?

Sjukdomsalstrande mikroorganismer Mikrobiologins historia. Vätgaselektroden Elektrolys Korrosion inaktuella Spontana reaktioner — och icke-spontana! Gibbs fria energi Gy inaktuella Gaser, vätskor och fasta ämnen Oxidation och reduktion Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Oxidation och reduktion Introduktion till redoxreaktioner Metaller är reduktionsmedel Halogener är oxidationsmedel Oxidationstal Hur funkar bombarderbaggens kemiska vapen?

Bakteriecellens uppbyggnad. Dipol—dipol-bindning van der Waals-bindningar Vätebindningar. Prov i Kemiska beräkningar, syrabas-kemi, termokemi och redoxreaktioner Prov i Syror och baser lite , termokemi och elektrokemi Prov i Syror och baser samt Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Prov i Syror och baser och Termokemi Läxförhör i Termokemi Prov på Lösningar och Termokemi Prov i Termokemi Oxidation och reduktion Vad kan du om Oxidation och reduktion?

Epistemologi Om vetenskapsmän och forskare Positivism, empirism m. Kemisk jämvikt Syror och baser Organisk kemi Biomolekyler Biokemi Analytisk kemi Pedagogiska resurser på nätet Gymnasiearbete Information Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Na­tur­ve­ten­skaps­pro­gram­met Skolverkets text om Gym­na­sie­ar­be­tet på Tek­nik­pro­gram­met Handledare och med­be­döm­a­re till Gym­na­si­e­ar­be­tet Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Google Docs Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word MacOS Hur man använder re­fe­rens­han­te­ringen i Word Windows Idéer till gymnasiearbete Lista på alla idéer Matematik Matematik 1c Taluppfattning och aritmetik Algebra och ekvationer Geometri Samband och förändring Sannolikhet och statistik Inaktuella Forskningsmetodik Kursscheman Kursschema Forskningsmetodik, p2 Planering av forskningsmetodik-kursen p2 Kursschema Forskningsmetodik, p2 Lektioner Introduktion till forsknings­metodiken Mera om ert fördjupningsarbete Vetenskap — vad är det?

Periodiska Systemet

Betygskriterier m. Alkoholer och karboxylsyror Lika löser lika Gasers löslighet i vatten Salters löslighet i vatten Mol och stökiometri Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemiska beräkningar Övning i bråkräkning Storhet, enhet och mätetal Vad gäller om gällande siffror? Vad kan du om Periodiska systemet? English-speaking or IB student? Det ovanliga vattnet. Check out the English version instead!

Den gudomliga konsten Materia. Hur man beräknar pH Starka och svaga syror och baser Några vanliga syror och baser Buffertar Kemi 1 Neutralisation Kemi 1 inaktuella Karboxylsyror Termokemi Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Termokemi Endoterma och exoterma reaktioner.

Grupp 17 periodiska systemet Litium, natrium och kalium bildar tillsammans med ett par andra atomslag som också bara har en valenselektron periodiska systemets första grupp (markerad lila i bilden nedan).

Periodiska systemet förklaring för barn Valenselektroner.

Periodiska systemet grupper namn Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, [1] är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.

Grupp 1 periodiska systemet Periodiska systemets grupper.

Gamla prov Slutprov o. Rena äm­nen och bland­ningar Atomens byggnad Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Atomens byggnad Kemins födelse Atommodellen. Namngivning och formelskrivning med hjälp av oxidationstal Elektrokemi Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Elektrokemi Galvaniska celler EMK elektromotorisk spänning Fördjupning: Hur ett bilbatteri funkar Fördjupning: Hur ett litiumjonbatteri funkar Normalpotentialer. Allmänna gaslagen Bestämning av molmassan för magnesium exempel Syror och baser Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Syror och baser Kemi 1 Syror Baser pH-skalan.

Mikroskopet och dess betydelse. Hur ser man på ämnena vilka bindningar som håller dem samman? Polär kovalent bindning Dipoler och opolära molekyler Hur kan man räkna ut en molekyls struktur? Hur vet man vilken atom som är central i en molekyl eller jon? Även om elektronskalet har plats för fler elektroner än 8, så fylls den bara till 8 om det är valensskal, vilket kallas för oktettregeln. K-skalet innehåller maximalt 2 elektroner som valensskal.

Aggregationsformer Grund­ämnen och ke­mis­ka fö­re­ningar. Månadens tema i december: Nobel och kemins historia - Demonstration av galliumskeden Kemisk bindning Utfällning av salter Framställning av ett salt: Koppar II sulfat Kemiska bindningar i metaller och icke-metaller Demo: Bildning av magnesiumnitrid Övning i formelskrivning Öppen laboration: Alkoholers egen­skaper Jonförening eller molekylförening?

Som flest kan det finnas åtta valenselektroner i det yttersta skalet, och man kallar detta för att ämnet har uppnått stabil så kallad ädelgasstruktur. Hur kommer det sig att fosfor har fem bindningar i en fosfatjon? Vad kan du om Elektrokemi? De yttersta elektronerna valenselektronerna känner av den positiva kärnans laddning allra minst. Mer om fasövergångar Värmekapacitet Mer om entalpi. Kalciumkarbonat Kemisk bindning Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Kemisk bindning Hur jonföreningar bildas Fällnings­reaktioner Jonföreningars namn och formel Jonbindningar och jonföreningars egenskaper Metallbindningar och elektronerna i dem Kovalent bindning Varför är det fyra bindningar kring kolatomen?

Men en atom kan med ytterligare. Atomkärnans och elektronernas upptäckt Atomnummer, masstal och atommassa Periodiska systemet Kunskapsmål och nyckelbegrepp: Periodiska systemet Elektronkonfigurationer Redoxreaktioner Periodiska systemets uppbyggnad Bortom Bohrs atommodell: Elektronmoln och orbitaler Ädelgaserna Alkalimetaller och halogener Alkaliska jordartsmetaller och syregruppen Några grundämnen i grupp 13, 14 och 15 Murbruk och gips Ickemetallerna i grupp 14, 15 och 16 Kopparoxider.