Äldre benämning på unghäst
Men de flesta åkommor går att undvika med god ridning och hästhållning. Generellt sett räknas fullblod som svårfödda och kallblod och ponnyraser som lättfödda, men det finns stor variation även inom olika raser. Hur mycket smältbart råprotein hästen behöver anges i g per MJ, det sätts alltså i relation till energibehovet. Även för protein används olika begrepp i olika länder, ibland anges råprotein, som alltså inte är detsamma som smältbart råprotein.
Digivande ston kan behöva tillägg för sin mjölkproduktion. Vi får försöka igen, och när hästen gör rätt berömmer vi. En lättfödd häst behöver ca 10 procent mindre energi än en svårfödd häst. Läs mer om salt till tränande och tävlande hästar. Enheten megajoule MJ används i Sverige. Olika hästar har olika stort näringsbehov. Hästens minimibehov av grovfoder är 1 kg torrsubstans ts grovfoder per kg kroppsvikt och dag.
De allra flesta arbetande hästar tränas dock inte hårt eller mycket hårt, utan lätt till medelhårt. Andelen smältbart råprotein beräknas därför för varje foderslag. En förutsättning är dock att P-behovet är uppfyllt. En stor häst på kg har ett större underhållsbehov än en ponny på kg. I Sverige används begreppet omsättbar energi för att beskriva hästens energibehov och energiinnehållet i fodret. För de flesta hästar täcks Na-behovet genom att hästen har tillgång till en saltsten, men hästar som svettas mycket förlorar också mycket Na via svetten och kan då behöva ersätta den förlusten genom att få extra salt.
En faktor som också har betydelse för hur stort underhållsbehov hästen har är om den är lättfödd, normalfödd eller svårfödd.
Om hästen eller ponnyn arbetar behöver den tillägg av energi, protein, mineraler och vitaminer för det, liksom växande unghästar behöver tillägg för tillväxt och digivande ston behöver tillägg för sin mjölkproduktion. Det är proteinet som är byggstenarna. Med lättfödd menas att hästen behöver mindre foder än genomsnittet för att hålla vikt och hull, medan en svårfödd häst behöver mer foder än den genomsnittliga hästen för att inte tappa vikt och hull.
Dock rekommenderas att hästen får 1,5 — 2 kg ts per kg kroppsvikt och dag. Skogs- och jordbruksarbete räknas också som hårt till mycket hårt arbete. Detta kan vi aldrig göra på en unghäst. Underhållsbehovet är det behov hästen har när den inte gör någonting utöver att vara häst, det vill säga när den inte arbetar, ger di eller är dräktig, och inte skall öka eller minska i hull och vikt. Det smältbara råproteinet är en andel av råproteinet, och beskriver den proportion av råproteinet som kan brytas ned och tas upp i hästens mag-tarmkanal.
Vad är en unghäst?
Det beror på att de skall ansätta eller bygga upp något, en växande kropp eller mjölk, vilket gör att det behövs byggstenar. Alla hästar har ett underhållsbehov av energi och näringsämnen som protein, mineraler och vitaminer. Ett mineralämne som hästen också har behov av är natrium Na , som ingår tillsammans med klorid Cl- i vanligt koksalt NaCl. Behovet av alla mineralämnen är olika beroende på hästens storlek och vad den används till.
Begreppet smältbart råprotein eller smältbart protein används i Sverige för att beskriva hästens behov av protein och fodrets proteininnehåll.
Hästens näringsbehov
Växande unghästar, högdräktiga ston och digivande ston har ett högre proteinbehov än vuxna hästar som inte är dräktiga eller digivande. Med hårt arbete avses till exempel träning och tävling i fälttävlan på lätt- och medelnivå och svår klass- hoppning, och som mycket hårt arbete räknas trav- och galoppträning och -tävling, fälttävlan på elitnivå och distanstävling. Vilken andel av det som är smältbart finns det ingen generell formel för, eftersom smältbarheten för proteinet är olika för olika typer av foder.
På en äldre och mer erfaren häst kan vi, om vi känner hästen, veta att han ibland försöker smita undan, helt enkelt, och då kan vi "gå på" honom. Hästen har också behov av andra mineralämnen som t ex magnesium Mg , zink och selen Se , för att nämna några. Foto: Sophia Maule. Storleken på arbetstillägget varierar med hur ansträngande arbetet är för hästen. Hur stort underhållsbehovet av energi är beror främst på hur stor hästen är, det vill säga dess kroppsvikt.
Foto: Carin Wrange. Häst Anpassad ridning ger en hållbar unghäst Anpassad ridning ger en hållbar unghäst Ledinflammationer, ryggömhet och allmänna hältor - så ser unghästarnas vanligaste diagnoser ut i Agrias statistik. En växande häst behöver rätt typ av näring för att utvecklas normalt. Dräktiga ston behöver dräktighetstillägg från och med dräktighetsmånad 8. I andra länder kan andra energibegrepp användas, t ex nettoenergi eller smältbar energi.
En uppskattning av de olika tillägg som kan behövas kan också göras via HästSveriges foderstatsprogram. Bland mineralämnena är kalcium Ca och fosfor P särskilt viktiga, bland annat för att bygga upp skelettet, för muskelarbete och för cellernas energiomsättning. Du kan själv ladda ner häftet om utfodringsrekommendationer som publiceras av SLU. I häftet hittar du de senaste rekommendationer för utfodring, baserat på aktuell forskning.
En vuxen häst som inte arbetar har förstås lägre näringsbehov än en hårt arbetande eller digivande häst. Eftersom hästar är utpräglade gräsätare och grovtarmsjäsare är det viktigt att de får tillräckligt mycket grovfoder i sin foderstat varje dag.