Semla med kesella
Barnen utbrister då "bolla, bolla, bolla! I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle, medan den kallas laskiaispulla på finska. Hetväggen skapades på talet då strutar åts doppade i varm mjölk.
Tillsätt och rör i salt, Kesella (eller kvarg), stött kardemumma, socker och mjöl. Det dröjde dock fram till talet innan den blev vida spridd. Mer sannolikt är däremot att fastlagsbrödet fylldes av smakmässiga skäl. I Skåne på måndagen, som kallades "bullamåndag". I samband med detta fick semmelätandet ett rejält uppsving. Man kan också använda en elvisp med degkrokar. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa, vilket även är vanligt i Finland, och ibland även vaniljkräm.
Semlans traditioner varierar från landskap till landskap. När man i Sverige, och bara i Sverige, gjorde nästa koppling, den mellan simila och hetvägg, är oklart.
Semlor med kesella
Mest lik den svenska semmeltraditionen är den som finns i Finland och Estland. År konsumerade islänningarna omkring en miljon fastlagsbullar under året, vilket var cirka tre gånger fler än befolkningen. Troligen var dödsorsaken slaganfall , som kan ha orsakats av hela konungens stormåltid. Lokala varianter förekommer. Semla , även kallad fastlagsbulle , fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg , är en sorts bakelse av ljust vetebröd med fyllning av mandelmassa och grädde.
Islands fastlagsbulle ingår i traditioner som härstammar från Norge och Danmark. If you want a more detailed recipe you can find it on my blog: semla is a classic Swedish pastry eat. Även bruket med fastlagsbröd torde härstamma från medeltiden, men inget tyder på att det från början var kopplat till vare sig strutar eller vetebröd. Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning.
När mandeln blev en ingrediens i Nordeuropas kök började man istället att blanda brödets innehåll med grädde och mandel. När man mot slutet av medeltiden i Nordeuropa började baka strutar och andra bröd av vete blev dessa en statussymbol, eftersom vetemjöl ännu var mycket dyrt. Ungefär på talet började man lägga mandelmassa i semlan, då ännu alltid serverad i varm mjölk. Den isländska fastlagsbullen innehåller vanligtvis sylt och vispgrädde samt har ett chokladöverdrag.
Från mitten av talet har barn dekorerat pinnar med färgat papper för att piska föräldrar och andra vuxna med. Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor men blev smakrikare med tiden. Vetebröd omnämns i de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. I Sverige äts årligen cirka 40 miljoner semlor uppgift från Det förekommer även så kallade wienersemlor där bullen är av wienerbröd.
Bullen förekommer i olika former i Skandinavien , Finland och Estland , och är associerad med fastlagen före påskfastan ; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen , då den äts enligt traditionen. Redan antikens folk — araber, greker och romare — hade bakverk av finaste vetemjöl. Detsamma gäller Semmel i Österrike. På talet började man gröpa ur det och blandade innehållet med grädde eller kokade det med grädde och smör varefter brödet fylldes med röran.
I Västsverige ersätts ibland florsockret med pärlsocker och hackad mandel. Fastlagsbullar med mandelmassa brukar i Finland dekoreras med mandelflarn och eventuellt också florsocker, medan syltversionen enbart har florsocker eller pärlsocker eller båda. Semlorna var vid den tiden inte lika mäktiga, då de varken innehöll mandelmassa eller vispgrädde. I Danmark och Norge ingår vanligtvis sylt eller vaniljkräm istället för mandelmassa.
Särskilt under talet har det blivit vanligt att butiker och konditorier saluför olika varianter av semlor för allergiker, konsumenter med särskild kosthållning eller konsumenter som bara önskar variation, till exempel med laktosfri grädde, med vaniljkräm i stället för mandelmassa, med glutenfritt bröd eller där grädden och mandelmassan blandats. Det är dock inte klarlagt hur myten uppstod om att semlor tog konungens liv.
Lät degen jäsa under bakduk i 40 minuter. I Sverige består semlor vanligen av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma , med avskuret lock.
The semla – a Swedish delicacy
En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska , fralla eller rundstycke. Bruket att äta semla av vetebröd i form av rund bulle, vanligen med ilagd mandelmassa, till mjölk uppträdde i Stockholm första gången Semlan förtärdes huvudsakligen endast under fastlagen. I slutet av talet började man kombinera mandelmassan med vispgrädde. Arbeta ihop till en deg och knåda degen 5 minuter i maskin eller 10 minuter för hand.
Leken har med åren avtagit i popularitet, men inte bullarna. Den svenske kungen Adolf Fredrik är bland annat ihågkommen för att "han dog av hetvägg - ty det var fettisdag - surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne". Under det florsockerpudrade locket finns en fyllning med mandelmassa i botten och vispad grädde mellan mandelmassefyllningen och locket.