Kyrkofullmäktige ordförande
Kyrkofullmäktige är det högsta beslutande organet i Svenska kyrkans församlingar eller pastorat. I de i samfälligheten ingående församlingarna var respektive pastorats kyrkoherde ledamot i respektive församlings kyrkoråd. En kyrklig samfällighet styrdes av ett samfällt kyrkofullmäktige som utsetts i direkta kyrkliga val. Vart de tvåspråkiga hör avgörs av majoritetsspråket i församlingen. En samfällighet är tvåspråkig redan när en enda församling är tvåspråkig, oberoende av hur stor den språkliga minoriteten är.
En kyrklig samfällighet är inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland , och tidigare inom Svenska kyrkan i Sverige , ett förhållande mellan två eller fler församlingar som har gått samman inom olika områden såsom ekonomi och förvaltning. Den här strukturen har lett till en del märkliga lösningar. Inom Svenska kyrkan är en kyrklig samfällighet sedan 1 januari detsamma som ett pastorat. Genom lagen om församlingsstyrelse den 6 juni skulle varje territoriell församling ha ansvar för sina kyrkliga angelägenheter samt folkskolan och fortsättningsskolan.
Samfälligheten äger och sköter fastigheterna, ekonomiförvaltningen, kyrkogårdarna och sköter eventuellt andra uppgifter som man kommit överens om. Den enklaste och vanligaste formen var enpastoratssamfälligheten , en kyrklig samfällighet bestående av ett flerförsamlingspastorat ett pastorat vari två eller fler församlingar ingår. Några sådana frivilliga samfälligheter är Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet , vilken omfattar S:t Karins och Åbo och Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet , vilken omfattar Jakobstad och Pedersöre.
I onsdags var det så dags för mandatperiodens första Kyrkofullmäktige. De enda lutherska församlingar som hittills inte måste höra till en samfällighet är icke-territoriella rikssvenska Olaus Petri församling och Tyska församlingen , båda med huvudort i Helsingfors. Samfällighetens uppgifter bestäms av Kyrkolagen och Kyrkoordningen. Dock kunde en församling som ingick i en kyrklig samfällighet ha ett direktvalt kyrkoråd istället för kyrkofullmäktige.
Den kyrkliga samfälligheten var dessutom arbetsgivare för alla dess och de ingående församlingarnas anställda. Samfällda kyrkofullmäktige valde i sin tur en kyrkonämnd , som var samfällighetens styrelse. Kyrkofullmäktige väljs genom direkta kyrkliga val. En samfällighet sorterar under ett av kyrkans stift.
Förtroendevalda
På dagordningen stod val av presidium till Kyrkofullmäktige (ordförande samt förste och andre vice ordförande). En något mer komplicerad form var flerpastoratssamfälligheten , där flera pastorat ingick. Två eller fler församlingar, eller delar av skilda församlingar, kunde dock förenas i kyrkliga samfälligheter för att ansvara för de kyrkliga angelägenheterna, vilka kunde vara: [ 1 ]. Men en församling på minoritetsspråket hör ändå till sitt eget stift.
Det moderna begreppet kyrklig samfällighet avsåg en administrativ enhet som ansvarade för två eller fler församlingars. Kyrkliga samfälligheter skapades genom lagen om församlingsstyrelse den 6 juni , som trädde i kraft den 1 januari , och ersatte förordningen den 21 mars om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd. I en flerpastoratssamfällighet fanns flera kyrkoherdar, som bland sig utsåg en kyrkoherde som skulle vara ledamot av kyrkonämnden.
Maj:t som bestämde om en kyrklig samfällighet skulle skapas, men de föreslagna ingående församlingarna skulle först samtycka till detta, eller så skulle det föreligga ett allmänt betydande behov för att församlingen skulle ingå i en kyrklig samfällighet. Flerpastoratssamfälligheterna upphörde efter den 31 december Därefter kan flera församlingar samverka inom ett pastorat , som då utgör en kyrklig samfällighet.
På grund av historiska särförhållanden i Göteborg hade en samfällighet dock bildats där redan Det var Kungl. Är majoriteten svensk hör alltså samfälligheten till Borgå stift. Röstberättigad är den som är döpt (eller ”medlem i väntan på dop”) samt senast på valdagen har fyllt 16 år. Den kyrkliga samfälligheten hör till det stift dit majoriteten av kyrkans medlemmar inom samfälligheten hör.
Kyrkofullmäktige
Maj:t bestämde också formerna för den kyrkliga samfällighetens verksamhet. Vi skulle också välja valberedning till Kyrkofullmäktige och valberedning till församlingsråden. De svenska församlingarna hör till Borgå stift och de finska till sitt lokala stift. Det stiftets biskop inviger exempelvis kyrkorna. Inom samma samfällighet kan finnas finska, svenska och tvåspråkiga församlingar. De tvåspråkiga församlingarnas majoritetsspråk avgörs av vilket språk de flesta av medlemmarna har.
Församlingarna i kyrkan kan vara antingen finsk-, svenskspråkiga eller tvåspråkiga. Den senare möjligheten bortföll dock i och med den mandatperiod till vilken val förrättades den 20 september Alla territoriella lutherska församling inom samma kommuns område skall höra till samma kyrkliga samfällighet. Till alla församlingar i en kyrklig samfällighet valdes även ett kyrkofullmäktige genom direkta kyrkliga val. Om församlingen hade mindre än medlemmar kunde det istället för kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd finnas kyrkostämma , som valde kyrkorådet i församlingen.
Ofta följde samfälligheterna kommungränserna, men samfälligheter kunde bestå av pastorat i olika kommuner. Sjukhussjälavården, familjerådgivningen och specialverksamhet hör ofta till sådana uppgifter som sköts av samfälligheten. I en enpastoratssamfällighet fanns endast en kyrkoherde , som var ledamot i såväl kyrkonämnden som i de ingående församlingarnas kyrkoråd.