Vilken ordklass tillhör ordet att
Verb böjs efter tempus, det vill säga tidsperspektiv. Till exempel stol, köra och rund. En bra tumregel är att substantiv går att sätta en eller ett framför. Substantiv böjs ofta när det betecknar mer än ett föremål. Ordet "att" uttrycker: Nu följer ett ord, som beskriver en aktivitet eller tillstånd. De är antingen utrum en-ord eller neutrum ett-ord.
ordklass: SAOL
Den utgår i stort från beskrivningen i SAG, men är mer entydig för att göra det möjligt att märka upp alla orden i en text med ordklasser. Om du vill skriva med klass kan det vara bra att ha lite koll på ordklasser. Här är 13 ordklasser i svenskan. I de andra grupperna finns de så kallade formorden som inte betyder så mycket i sig själv. Starka verb böjs oregelbundet, som skära skär, skar, skurit. Nu blev det många grammatiska ord på en och samma gång, men jag kommer längre ner att gå igenom alla ordklasser, en i taget.
Simma böjdes förr simmar, sam, summit. Adjektiven sen oss lär, hurudana tingen är , som minnesramsan slutar. Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring , fick vi lära oss i skolan. När ett substantiv betecknar ägande genitiv hänger vi i svenskan på ett -s. Exempel på användningen: Att cykla är underbart. Detta är den största av alla ordklasser i svenskan och betecknar ofta föremål. Ett adjektiv betecknar en egenskap hos någon eller något.
Så kallade svaga verb böjs alla efter samma mönster, som i exemplet med simma ovan. Men det kan också handla om material, varelser, handlingar, egenskaper, tider, måttenheter och så vidare. Substantivets genus kan påverka andra ord i meningen. Verb det är vad man kan göra, till exempel gå och köra , som ramsan fortsätter. Substantiv, verb och adjektiv böjer vi mycket. Ordet på preposition är till exempel alltid detsamma, oavsett tidsperspektiv eller sammanhang.
Om vi tar ordet simma ser det ut så här: simmar presens , simmade preteritum , simmat supinum. Exempelvis en kram eller ett monster.
13 ordklasser i svenskan
Stina njöt av att spela piano. Egennamn, pronomen, räkneord, particip och adverb har en mellanställning eftersom de böjs ibland. Alltså: kramens eller kramarnas. Formorden är mer fasta och det tillkommer sällan nya. Ordklass: infinitivmärke. På Språkbanken har vi utvecklat en ordklasskategorisering för svenska språket från talets andra hälft och framåt. När barn lär sig prata böjer de ofta alla verb regelbundet och säger därför skärde, liggde och springde.
Ordklasser i svenskan är: substantiv, verb, adjektiv, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner, infinitivmärke, interjektioner, egennamn, pronomen, räkneord, particip och adverb. I gruppen med betydelseord tillkommer hela tiden nya ord genom inlån från andra språk eller nya sammansättningar. Att det kan vara både en eller ett beror på att alla substantiv har ett så kallat genus. Ordet gå verb heter till exempel gick om det var igår promenaden ägde rum.
Vi säger till exempel en svår uppgift, men ett svårt prov. I ordklasser som vi böjer mycket substantiv, verb och adjektiv finns orden som har en konkret betydelse. Alla ord vi använder tillhör i grammatikens värld olika ordklasser, bland annat beroende på hur de påverkas av grammatikens regler och hur de används i språket. Per älskar att. Till exempel: den kramen, de kramarna. Till exempel: en kram, flera kramar.
Först kan det vara intressant att veta att ordklasser i svenskan tillhör olika grupper beroende på hur böjliga de är. Ord i den här klassen betecknar handlingar, händelser, tillstånd eller processer. I takt med att språket utvecklas kan starka verb bli svaga. Till exempel att, till och mellan. Olle tycker om att läsa. Prepositioner, konjunktioner, subjunktioner, infinitivmärke och interjektioner är däremot helt oböjliga.
Infinitivmärket "att" står framför grundformen av verb. De böjs också i bestämd form. Att vara ledig kan vara mycket skönt.