Hård eller mjuk disciplin skola
När det gäller institutionell organisering av skola och undervisning för att stödja ordning och disciplin hör vidare Sparta till ett slags klassisk idealtyp Freeman ; Taylor ; Bloomer Disciplinens grundfrågor — relationen mellan lärare och elev, bestraffningens former, fostrarens roll som föredöme, med mera — aktualiserades även i medeltida och tidigmoderna skolsammanhang. Det kan handla om allt från studiet av enskilda och undervisningsnära praktiker till analyser av mer övergripande maktförhållanden och institutionella krafter.
Barn hade enligt denne både rätt till självbestämmande och förmåga att göra avvägda moraliska val. Här ingick sådant som hur bruk av fysisk aga bäst skulle användas i fostran, hur relationen mellan lärare och elev skulle se ut för att uppmuntra skötsamhet och vilka specifika förutsättningar just skolor hade för fostran i relation till exempelvis hemmen. Men då måste vi gå till sådana som Desiderius Erasmus ca — och Johann Amos Comenius — Främja trygghet och studiero Vilka regler gäller för elevernas arbetsmiljö, exempelvis ventilation och den fysiska utformningen av lokalerna?
Något som tillfördes via en kristen pedagogisk tradition var doktrinen om arvsynd och synen på barn som av naturen syndfulla. Lärarens person och uppträdande samt skolmiljöns sociala organisering blev kort sagt centrala komponenter för att uppnå disciplin Taylor ; Bloomer För Quintilianus framstod därtill elevers fostran till en god karaktär och till ett rättrådigt moraliskt levnadssätt som ett viktigt mål med undervisningen.
Relationen mellan lärare och elev skulle enligt honom vara den mellan fadern och sonen, det vill säga inspiration hämtades på nytt från familjen som ett socialt ideal. Parallellt med dubier angående direkt fysisk bestraffning av barn utvecklade da Feltre dock andra raffinerade korrektionsförfaranden — bland annat kvarsittning — och propagerade överlag för en strikt moraliskt och socialt reglerande undervisning Harrisson Woodward Något som styrt hur disciplinerande praktiker tagit sig uttryck och motiverats är förhållningssätt till barns inre natur och deras vägar till lärande.
Skolning skulle inte bara handla om kunskapsinlärning, utan också om att lära sig behärska sociala och moraliska uppträdandekoder i relationen till andra. Men där den rationalistiska inriktningen ställde inordnandet i samhällsgemenskapen som disciplineringens yttersta mål, förordade den naturenliga fostran istället att barns individuella utveckling skulle ställas i förgrunden. Kraven på en god arbetsmiljö för elever i skolan och inom vuxenutbildningen regleras huvudsakligen i arbetsmiljölagen.
Även om det knappast går att tala om en utvecklad pedagogik och didaktik på området så är det tydligt att det redan i klassiskt utbildningstänkande finns en initierad reflektion om disciplin i lärandemiljöer. Fostran innebar dock alltid ett tvång och ett åsidosättande av individens frihet till förmån för yttre påverkan. För luthersk pedagogik innebar pietismens genomslag en förändring på så sätt att den satte barns inre reglering och skuldinducering framför yttre autoritär och kroppslig sådan Norberg Vid sidan av detta utvecklades även, i upplysningens anda, rationalistiskt förankrade förhållningssätt till barns fostran där de inte sågs som av naturen onda, men däremot som outvecklade och driftstyrda.
Det som överensstämde med den rationalistiska pedagogiken var avvisandet av synen på barn som av naturen syndfulla. Även här hade bestraffning en given plats, men den skulle ske på barns egna villkor och i samklang med deras naturliga utveckling. Denna inriktning mot det sociala livets fostran skulle sedermera bli disciplineringens främsta projektionsyta. Sådana tankar återfinns hos Xenophon ca — f.
Under talet och talet påverkade nya pedagogiska ideal det disciplinära området. Det tror skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren, som har studerat utländska så kallade No excuses-skolor. De lade istället över ansvaret på lärare att motivera sina elever till ordning och skötsel genom att själva vara förebilder för efterlevnad. Den här texten fokuserar på ett viktigt fragment av detta, men som sällan lyfts fram, nämligen disciplinens förankring i pedagogiskt tänkande och hur disciplinering kan förstås som en undervisningskonst.
Kr och Quintilianus ca 35— e. I reglerandet av denna inre syndfullhet blev fysisk aga ett naturligt inslag i fostran och något som även gavs stöd i Bibeln. Att skapa balans mellan behovet av inre frihet och yttre reglering blev dock av största vikt för pedagogisk praktik Kant ; Løvlie ; Norlin Som vi sett finns det alltså gott om historiska exempel på hur pedagogiskt tänkande exproprierade det skoldisciplinära området, satte korrektiva praktiker i relation till idéer om barns natur och lärande och utifrån detta angav riktlinjer för lärandemiljöers ideala organisering.
På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om arbetsmiljölagen. Det var en bestraffande praktik i stunden, men i förlängningen också en handling av kärlek och omsorg eftersom försummelse att tukta barn ansågs kunna leda till evig förbannelse och därmed till ett än hårdare straff. Pedagogikens uppdrag blev att organisera fostran så att barns inre drifter formades på ett lämpligt sätt både för barnets eget bästa och till samhällets gagn.
”Även ni har lurats av vad medelklassen gör”
Ett medeltida exempel är den italienska skolreformatorn Vittorino da Feltre — som, på samma sätt som flera av de antika tänkarna, såg fysisk aga som ett problematiskt inslag i skolundervisning. I bakgrunden fanns tanken om att skolor fungerade som substitut för hemmen och där lärarna blev auktoriteter i föräldrars frånvaro. I Jean-Jacques Rousseau — naturenliga fostran, förmedlad genom Émile, eller om uppfostran , finns även andra ideal av vikt för att förstå disciplineringens pedagogiska försatser.
Disciplinering kopplad till skolan har en lång historia och kan förstås och studeras ur en rad olika perspektiv. Målet var samtidigt individens frigörelse och tillblivande just genom denna fostran in i större sociala kontexter.
Lugn och ro en bristvara i skolan
Texten bygger helt på forskning publicerad i en nyutgiven bok Norlin och behandlar en västerländsk förmodern kontext. Klassiska tankar om barn- och ungdomstiden som en särskilt sårbar period — en tid då unga personer var utsatta för passioner och måste hållas i schack — ersattes succesivt av andra förhållningsätt. Ja, det gör det. Andra, såsom Plutarchos ca 46— e. Kan disciplin och höga förväntningar vara ett sätt att vända den negativa trenden bland elever i svenska utanförskapsområden?
Här blev disciplinära praktiker motiverade, men sådana skulle utövas med tydlighet inför barnet om varför de skedde och efter explicit fastställda yttre måttstockar och normer. Denna frånvaro och ställföreträdande lärarroll — in loco parenti — blev en viktig pedagogisk tankefigur. Slutligen kan Immanuel Kants — tankar om relationen mellan kontroll och frihet på moralfostrans område nämnas, tankar som slog igenom vid sekelskiftet Just förhållandet mellan kontroll och frihet i barns fostran var ett centralt intresseområde för Kant.
Men går det även att tala om disciplinering som en didaktik?