Mjölkko mjölkproduktion
Del 24 i serien Future Food Reports. Kraven vi ställer på dagens mjölkko är stora. Facit vid utgången av år visar att antalet kor mer än halverats sedan , endast en av 13 gårdar finns kvar och att den totala mjölkproduktionen minskat. I det unika arbete som presenteras i den här rapporten har Carin Martiin, agronom, agrarhistoriker och tidigare mjölkproducent gått igenom fyra decennier av bransch-tidningen Husdjur för att ge en bild av hur vardagen har sett ut och vilken dramatik som pågått hos de svenska mjölkproducenterna de senaste 40 åren — i spåren av, men också som bidragande orsak till, den stora strukturomvandling som skett.
Insikten om att även duktiga mjölkproducenter åldras har blivit särskilt tydlig genom studiens fyrtioårs-perspektiv. Indirekt har dock formuleringarna indikerat en förståelig oro för framtiden. På gårdsnivå kan förändringarna sammanfattas som färre men större mjölkföretag, kraftigt ökat antal kor per besättning; och en intensiv och mycket kapitalkrävande produktion med hög grad av digitalisering och automatisering. Dessutom ska hon vara klimatsmart och mest av allt bidra till lönsamhet på den enskilda gården!
Det hela har drivits av två omfattande systemförändringar: en övergång från statligt reglerade priser och inhemskt fokus till exponering för den internationella mejerimarknaden, och ett omfattande teknikskifte i ladugårdarna. Svensk mjölkproduktion under 40 år: Förhållanden, händelser och konsekvenser — Utgivningsår: De sex projekten i programmet har finansierats genom forskningsmedel från Stiftelsen lantbruksforskning.
Hoppa till huvudinnehåll. Hon ska leverera mycket mjölk av högsta kvalitet. Nio av tio anser det viktigt att mjölk produceras i Sverige När Novus i juni undersökte allmänhetens syn på mjölk och mjölkprodukter framgick att nio av tio anser att det är viktigt att mjölk produceras i Sverige. Vad är det som har hänt, och hur har mjölkproducenter och olika företrädare för Mjölksverige resonerat?
Läs mer. 1.
Svensk mjölkproduktion under 40 år. Förhållanden, händelser och konsekvenser 1980–2020
Man har också vidarebefordrat en stark självbild. Forskningsprogrammet som startade och pågick till december har sträckt sig från den individuella kon och gräsvallens nytta och möjligheter, till miljöpåverkan på gårdsnivå, till miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer. En av nycklarna till detta är foder. Ladda ner. Tidningen målar en bild av att man velat så väl i Mjölksverige. Strukturrationaliseringen sågs, av olika medverkande i tidningen, som ofrånkomlig.
Effektivisering och ökad avkastning upprepades ofta som det enda möjliga sättet för att stärka de kvarvarande producenterna. Ändå blev det inte så. Processerna har gått snabbt och deras genomslagskraft var svårförutsägbar.
Svensk mjölk i siffror
Med fyra decennier av bransch-tidningen Husdjur som huvudsakligt källmaterial fångar här Carin Martiin, agronom, agrarhistoriker och tidigare mjölkproducent, fyra decenniers vardag och dramatik i och omkring de svenska ladugårdarna. Hur den skulle fortsätta omforma jordbruket var svårt att föreställa sig, liksom vi idag kan ha svårt att föreställa oss hur historien om svensk mjölkproduktion kommer att fortsätta, och att den kan ta olika vägar.
Detta trots bilden av att många producenter haft en stark vilja att fortsätta med korna. Hon ska hålla sig frisk, leva länge och föda en frisk kalv per år.