Fakta om påfågelöga
Nästan alla arter har också sugande mundelar, ofta i form av en hoprullad snabel. Detta är i sig inget annat än ännu ett skinnbyte men kontrasten mellan puppa och fjäril är om möjligt ännu större än den mellan larv och puppa. Andra lever inuti stammen på växter och några arters larver är till och med predatorer. Mellan skinnbytena talar man om olika larvstadier. Världens största fjäril till vingytan är herkulesspinnaren Coscinocera hercules.
Förvandlingen kallas förpuppning och föregås hos många arter av att larven spinner in sig i en kokong. Fjärilarna är systergrupp till nattsländorna. Fjärilarna är den näst största ordningen bland insekterna. Även om puppan knappt kan röra sig och absolut inte flyga, kan man tydligt se blivande vingar, ben och antenner med mera. Fjärilar Lepidoptera är en ordning bland insekterna. Detta kan ofta vara svårt att se, utan att först avlägsna alla vingfjäll och därmed förstöra vingarnas färgmönster.
För de flesta fjärilsarter sker detta cirka fyra gånger. Ordningens namn Lepidoptera kommer från grekiskan och betyder "fjälliga vingar". De flesta larver äter gröna blad av någon växt, som då kallas fjärilens värdväxt. Eftersom larvens skinn inte kan växa mer än till en viss gräns, måste larven ibland ömsa skinn. Vissa primitiva fjärilar har käkar. De bildar tillsammans överfamiljen Amphiesmenoptera. Denna gång är det inte en ny larv som kommer fram ur det gamla skinnet.
Påfågelögat har ett vingspann på 55–65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg.
Påfågelöga
De är bara intresserade av att hitta en eller flera partners att para sig med och om de är honor, måste de också lägga så många ägg som möjligt innan de dör. Denna ordning delas upp i omkring familjer. Till ordningen räknas alla insekter med två par vingar, mer eller mindre täckta av små så kallade vingfjäll. Många arter saknar helt förmågan att äta. Fjärilarna är indelade i ett stort antal olika familjer av vilka många också är representerade i Sverige.
Taxonomer lägger vid klassifikationen stor vikt vid hur vingribborna är arrangerade under vingfjällen på en fjäril. Gemensamt för alla fjärilar är att de föds från ägg. De mest primitiva fjärilarna, käkmalarna , har många gemensamma drag med nattsländorna. Den förekommer i stora delar av Europa och Asien. Under puppstadiet är insekten i regel inaktiv. Larverna är som hos flera andra praktfjärilar, Nässelfjäril och Påfågelöga, sociala och bildar förpuppas efter knappt två månader.
Påfågelöga (Inachis io) är en fjärilsart; den enda i släktet Inachis. På grund av det mycket stora antalet arter är också antalet olika strategier för överlevnad stort. Det vetenskapliga namnet är bildat av de gammalgrekiska orden lepis fjäll och pteron vinge. Världens största fjäril till vingbredden är nattflyet Thysania agrippina.
Ur ägget kommer en liten larv. Fjärilens viktigaste funktion är att föröka sig. Utöver de med vingar, finns några arter där åtminstone honan saknar vingar. Slutligen kläcks den fullbildade fjärilen en så kallad imago ur puppan.
Påfågelöga Inachis io
Fjärilens larvstadium är den tid då fjärilen växer i storlek. Den grupp man oftast tänker på i samband med fjärilar kallas dagfjärilar. I stället blir insekten en tämligen orörlig puppa. Totalt finns det ungefär arter inom ordningen, varav över 5 är förekommande i Europa och 2 i Sverige. Under våren parar sig fjärilarna och honan lägger äggen på trädkvistar ett par meter från marken. Till exempel har de båda käkar. Äggen befruktas i samband med att de läggs och tar allt från några dygn upp till flera månader på sig att kläckas.
De andra fjärilarna kallas nattfjärilar , men detta är ingen naturlig grupp som släktträdet ovan visar. När larven har ätit färdigt och inte behöver växa längre, sker ytterligare en skinnömsning. I själva verket kan puppan ses som en övergångsfas från larv till fullbildad fjäril. Den kan varken klättra, krypa eller äta. Puppstadiet varar två till tre veckor och därefter kläcks den fullbildade. Äggen som är gröna och ovala läggs huvudsakligen på nässelblad [ 1] och.
De utgör ett litet delträd, 20 arter, mitt i fjärilarnas stora släktskapsträd.