Populärvetenskaplig publikation
På denna sida ska jag försöka förklara tankarna bakom hur jag arbetar, och beskriva hur jag gör. Kåserier i lätt ton kring vetenskap kan därför vara både meningsfulla och viktiga, men de faller utanför vad jag här menar med populärvetenskap. Här beskriver jag dessa steg i en ordning som passar mig. Ofta kan man då strukturera en stor del av framställningen runt denna metafor, och därför är det bra om man identifierar eller kommer på denna tidigt under arbetet.
När jag ska skriva en populärvetenskaplig eller pedagogisk text börjar jag därför med att fundera över läsaren och vilka förkunskaper hon kan behöva för att förstå resonemanget. Jag försöker alltså bryta ut en sådan berättelse ur materialet. Allra bäst är om de tillsammans formar en större berättelse, vars helhet är större än summan av dess delar.
Populärvetenskaplig presentation
Populärvetenskap är att berätta för dem som inte är i facket om vetenskapens substans: Dvs om de frågor man söker svar på, de metoder man använder, den bild som växer fram och de konsekvenser forskningsresultaten kan få. Vetenskaplig publikation (även vetenskaplig publicering) är publikation av forskningresultat. Om man hittar en bra metafor liknelse ska man därför använda den. Och vill man att de ska läsa måste det dessutom vara intresseväckande skrivet.
När man väl vet vilken målgruppen är och vilket format man har antal minuter för föredrag, antal ord för artikel, antal sidor för bok måste man välja vilken del av allt spännande stoff man ska berätta om. Vanliga typer av akademisk publicering är vetenskapliga artiklar, vetenskapliga böcker och antologier, doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar, konferensbidrag, arbetsnotat, rapporter och utvärderingar.
Det kan beroende på situation vara en gymnasielärare jag känner, min mamma, min son eller en god vän.
För att det ska vara populärvetenskap måste det vara begripligt för dem utanför ämnet. Jag brukar då välja ut en del av det tänkbara stoffet som formar vad jag kallar en avslutad, avrundad berättelse. Men det är alltid en person, och den personen representerar den grundläggande målgruppen, och hennes intressen kompromissar jag i teorin aldrig med. Man måste därför vara omsorgsfull då man strukturerar sitt material, och se till att klä det i en tilltalande språklig dräkt.
Jag har en bild av kunskap om komplicerade sammanhang som torn av klossar, där olika bitar av kunskap bygger på varandra. Dåliga texter håller sig inom dem:. Och rensa bort allt som inte behövs för att berätta den. Detta steg bör ägnas stor omsorg. Men då är det viktigt att det finns balans mellan dem: Deras längd bör vara av samma storleksordning, de bör inte vara för lika, och det bör finnas en röd tråd mellan dem. Misslyckas man med någon av dessa saker övergår läsaren snabbt till att göra något annat.
Dåliga metaforer leder dock tankarna fel och förvirrar. Gränsdragningen mellan vetenskaplig text — pedagogisk text — populärvetenskap är flytande. En populärvetenskaplig författare möter samma utmaningar som alla andra som slåss om människors begränsade tid att lyssna och läsa:. Ty många komplicerade sammanhang är rätt enkla att förstå om man bara får de olika delarna i rätt ordning. Bra texter i varje genre överskrider dessa gränser.
'+UBGuideName+'
I vissa fall kan det hela vara så komplicerat att det inte går att skriva något som samtidigt är meningsfullt och begripligt på det format som står till förfogande. För att man ska lyckas med det bör arbetet gå genom en rad olika steg som naturligtvis ofta flyter in i varandra. Men man får inte förenkla över gränsen till det felaktiga. Den här guiden är till för att ge tips för och hjälpa dig på traven med populärvetenskaplig presentation.
När man bestämt sig för vad man ska berätta är det dags att disponera själva grundframställningen. Men ibland går inte det heller. Många komplicerade och abstrakta sammanhang blir lättare att greppa om man kan likna dem med något som är bekant för läsarna. Man måste ibland förenkla. Nyckeln till att kunna förklara är att servera läsaren dessa klossar i just den ordning som tornet ska byggas på, med den nedersta biten först.
Ibland kan jag också tänka mig en andra person som sekundär målgrupp, och anpassar mig så att framställningen ska ta viss hänsyn även till honom. Vi börjar med att:. Ingen metafor är alltid bättre än en dålig! För att lyckas med att skriva populärvetenskap måste man först och främst göra klart för sig vilken målgruppen är. Det kan röra sig om att presentera hur forskningsresultaten kan komma till nytta för näringslivet eller en viss profession, skriva en artikel i ett populärvetenskapligt magasin eller förklara forskningen för media.
Om formatet är tillräckligt stort till exempel en bok, en halvdag eller en föreläsningsserie kan man naturligtvis ta flera olika berättelser. Hur skriver man populärt om naturvetenskap? Ibland kan det lösas genom att man väljer ut en liten tårtbit, och berättar om den. Men bara så länge det kan ske utan att kompromissa med den grundläggande målgruppens intressen.