Avvikande som djurart
Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav och artepitetet skrivs alltid med liten bokstav; till exempel Leucanthemum vulgare prästkrage. Enligt det biologiska artbegreppet är de olika arter eftersom de är geografiskt avskilda reproduktivt isolerade från varandra. Vad man kallar de två orden skiljer sig mellan å ena sidan växter, svampar och alger, och å andra sidan djur. Diskussionerna kring dessa olika artbegrepp, som skulle kunna leda till att olika forskningsfält arbetar utifrån olika system, har lett till försök att skapa en större samsyn kring artbegreppet.
Enligt det morfologiska artbegreppet tillhör de samma art eftersom de utseendemässigt är lika. Länge ansågs artbegreppet som den självklara grundläggande minsta enheten inom systematiken, men hur man definierar en art har debatterats i flera århundraden och det finns över tjugo olika sätt att definiera en art - och någon enighet kring definitionen av vad en art är har ej kunnat uppnås. Inget artbegrepp är därför helt objektivt.
Resultatet har kallats för en Integrerad taxonomi vilket är en hypotes där flera tidigare artbegrepp används som artkriterier för att utröna vad som är en separat utvecklingslinje. Närbesläktade organismer som på olika sätt är så lika varandra att artgränsen mellan dem blir oklar omnämnas som ett artkomplex. Artepitet är, till skillnad från släktnamn, inget egentligt namn som kan stå för sig själv, utan är ett beskrivande ord, till exempel ett adjektiv, som tillsammans med släktnamnet definierar den specifika arten artnamnet.
När forskare under upplysningstiden började samla in stora mängder biologiskt material runt omkring i världen, blev det något av en jakt på nya arter, vilket resulterade i att den allra minsta subtila avvikelse i storlek, mönster eller färg fick till följd att individen utropades till att vara en del av en egen art. Man skiljer på tre olika artbegrepp: det morfologiska , det biologiska och det fylogenetiska artbegreppet.
Inom binärnomeklatur skrivs släktnamn och artepitet alltid med kursiv stil. Som exempel är lejon, tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets för djursort. Evolutionen och artbildningen är en ständigt pågående process och människans försök att urskilja när två populationer glidit isär tillräckligt mycket för att skillnaderna ska ligga till grund för att se på de båda populationerna som två olika arter är i grunden en konstgjord gränsdragning.
Den skillnaden görs inte lätt på svenska. Species, förkortat sp. När man kategoriserar utdöda organismgrupper kan underarter också vara stratigrafiskt åtskilda i tiden.
Evolution och det naturliga urvalet - Lätt att lära
Den klassiska definitionen, som brukar kallas det biologiska artbegreppet, myntades av Ernst Mayr som säger att en art är en grupp av naturliga populationer som reproducerar sig mellan populationerna eller åtminstone skulle kunna göra det, och som är reproduktionsmässigt isolerade från andra sådana grupper. Alla arter definieras utifrån en typ , vilket är en unik individ av en organism som fungerar som referens.
Ett vetenskapligt artnamn består av två ord. Genom historien har man haft olika krav på hur stora skillnaderna ska vara mellan populationer för att de ska räknas som en god art.
Evolution och det naturliga urvalet
En annan vanlig definition som kallas det fylogenetiska artbegreppet grundar sig på att en art omfattar alla individer som har en gemensam evolutionär anfader. Det är utifrån denna typ som arten har beskrivits. Every state will, of course, have to make a sacrifice following enlargement, but a minimum number will be guaranteed, with digressive proportionality thereafter. Akronymen skofsa används ibland för att minnas ordningen på systemet: S tam, K lass, O rdning, F amilj, S läkte, A rt.
Det finns flera svårigheter att uppskatta hur många arter det finns på jorden. I dag skiljer taxonomer mellan artbegrepp , som definierar vad som är en art, och vad som är artkriterier , där det senare kan omfatta flera av de tidigare metoderna för att definiera vad som är en art. En art kan delas in i flera underarter , om dessa skiljer sig markant från varandra, och korsningen är fertil. I biologisk systematik delar man in närbesläktade organismerna i grupper, så kallade taxa , i en hierarki.
Denna metodik har vunnit stort genomslag bland taxonomer och det råder idag större konsensus kring artbegreppet än på mycket länge. Ett illustrativt exempel på dessa olika begrepp är den amerikanska och europeiska järven. Denna "jakt" på nya arter resulterar även i dag till förslag om att en specifik population bör klassificeras som en egen art. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets för djursort.
Som exempel är lejon , tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening. Sedan talet, bland annat på grund av nya rön genom DNA -analyser, har uppfattningarna om hur artbegreppet ska definieras varit så många och skilda att man oroats för en total upplösning - med resultat att olika forskare skulle använda sig av olika artbegrepp - vilket i sin tur skulle leda till stora svårigheter i forskningsvärlden.
Enligt det fylogenetiska artbegreppet är de samma art eftersom de har en gemensam förfader. Art är ett begrepp inom biologi. Alla arter tillhör ett släkte, alla släkten tillhör en familj, alla familjer tillhör en ordning, alla ordningar tillhör en klass, alla klasser tillhör en stam, och alla stammar tillhör ett rike, exempelvis djurriket eller växtriket. Man konstruerar det vetenskapliga namnet på en art genom att använda sig av dels ett släktnamn , samt dels ett beskrivande så kallat art-epitet.
Denna metodik kallas för den integrerade taxonomin. [1]. Med tanke på problematiken kring kategorisering av arter skiljer sig uppskattningarna kring hur många arter väldigt mycket mellan de olika artbegreppen. Underarterna är oftast geografiskt eller ekologiskt skilda. Alla stater kommer naturligtvis att få göra uppoffringar som ett resultat av utvidgningen, men ett minsta antal kommer att garanteras, med avvikande proportionalitet därefter.
Detta har lett till att man försökt skapa nya riktlinjer för att avgöra artstatus. Det finns också många mellangrupper. Senare har många av dessa arter mist sin artstatus och ses i dag istället som exempel på naturliga fluktuationer inom populationen eller också klassificeras de som en underart. Detta har lett till större konsensus kring artbegreppet, som då definieras som en hypotes om en unik utvecklingslinje som kan påvisas genom flera olika beviskriterier.
Närbesläktade organismer som på olika sätt är så lika varandra att artgränsen mellan dem blir oklar omnämnas som ett artkomplex.